Asiajaunthaunt

Haha, första försöket och både användarnamn och lösen var korrekt. Är det då det är dags att skaffa nytt lösenord, med tanke på att jag inte använt denna sida sen 2010, så ja, kanske det. Även om bloggen på någotvis antyder om att jag befinner mig i asien får den behålla sitt namn. Tror inte jag reder ut hur man ändrar namn ändå. 

 

Efter ett dygns resande landade jag igår i Lima, tjugofem grader och sol, tack! Resan gick bra, var bara sen till två avgångar av tre. Råkade slumra till på Kastrup utanför gaten, tips ett: drick inte vin dagen innan flygresa, tips två: gå inte och lägg dig för sent. Som tur var vaknade jag av mitt namnutrop, "Annica Ekstrand" trotts att det var fel förnamn. Som en lejoninna, slumrandes men på sin vakt! Andra missen var i London, där får jag skylla på att jag hade för gott om väntetid. En timmes resa från Gatwick, där jag förövrigt sprang på Jesper, tokigt, till Heathrow. Väl på Heathrow var det fem timmar kvar tills jag kunde checka in min väska, gott om tid att sova och kolla på film utanför incheckningen. När jag väl checkat in kom jag på att jag glömt äta. Gick till en restaurang som tog ut överpris för undermålig mat och åt inte så god men dyr Koreansk nudelsoppa. Plötsligt hör jag mina bordsgrannar säga att klockan är tjugo över sex. Ohoho då vaknade jag verkligen till efter dagens slumrande dimma, 20 minuter tills planet avgår. Upp, betala, rusa ut, kolla gate och naturligtvis var min gate längst bort och vägen dit innefattade en transfer med tåg, nästan panik, men det gick bra, jag hann. Allt under kontroll. Det bästa med att vara sen till sin avgång är att det inte är någon kö, och på planet har alla redan kommit till ro, så det är bara att gå rakt på och sätta sig på sin plats. Väl på planet fick jag sitta brevid en tjock polsk pilot. Han jobbade för nått flygbolag som jag aldrig hört talas om, bolaget trafikerade sydamerikanska och afrikanska kontinenterna. Lite småprat senare tappade jag intresset för denna man som bara klankade ner på folk och länder i vilka han arbetade. När han dessutom liksom flödade ut över halva mitt säte och ställde en fråga hurvida inte svenska folket var rädda för att utplåna vår nationalitet och vita hud med tanke på hur många invandrare vi tog emot tappade jag helt intresset för småchattandet och bestämde mig för att sova hela vägen.

 

Efter lite tvistande med ett ton taxichafförer utanför Limas flygplats lyckades jag pruta en taxiresa direkt till mitt hostel för en billig peng. Trafiken i rusningstid påminner om Indiens trafikscen, filsystemet existerar inte och tutan är var chafförs bästa vän, kör gärna mot rött och snudda ofta din granne med backspeglen. Var framme här på hostlet två timmar senare och blev bjuden på frukost. Brödbulle med sylt och pulverkaffe, aaah välkommen till budgetlivet och de fria frukostarnas paradis. Jag åt och drack tacksamt. Eftersom jag inte hade tillgång till mitt rum förrän klockan ett och var relativt utvilad bestämde jag mig att genast ge mig ut på äventyr med en också helt nyanländ finsk medborgare som heter Lauri. Miraflores som statsdelen heter är väldigt lugn och vacker. Det finns en fantastisk gammal och jättestor Inka ruin mitt bland restauranger, marknader, affärer och hus, mäktigt. Efter lite ärenden var vi hungriga igen, brödbulle står man sig inte på. Så, gled in på första bästa chevice restaurang runt lunchtid och fick en fantastisk kulinarisk upplevelse. Ska äta chevice idag med, ny favorit. Miraflores ligger vid kusten så vi bestämde oss för att testa Lima beach. En stenig strand med fantastisk vy över stilla havet, klippiga öar och tusen surfare. Vattnet är klart och svalkande men man får vara beredd på att se väldigt lustig ut när man försöker komma i vattnet. Knytnävsstora, ganska hala stenar som rullar i vågorna vid vattengränsen underminerar ditt balanssinne och du påminner lite om en mix mellan valross och fyllegubbe vid ned och uppgång i vattnet. Fantastiskt underhållande. En liten men ödesdiger miss igår var att inte komma ihåg sätta på solkräm förrän jag anlände till stranden. Under den timmen det tog att gå dit från restaurangen brände solen mina stackars skandinavienbleka axlar och urringning till den grad att jag bestämt mig för att vara inomhus idag. Näsan klarade sig konstigt nog.

 

Således har jag legat på soffan hela dagen. Läst, internetat och kollat på spanskdubbad film. Har inte riktigt kunnat släppa tanken "jag borde" än. Men idag har varit ypperlig träning. PÖS på er. Nu ska jag gå och handla perfekt mogen avokado för en spottstyver. Hasta la vista.